Vichtis (Vihti)
 |
Vichtis är enspråkigt finskt men med en minoritet av svensktalande, bestående av ungefär 500 personer. Det finns en svensk skola i kommunen och Vichtis kan räknas som en svensk språkö.
Vichtis kommuns grannkommuner är Högfors, Loppis, Hyvinge, Nurmijärvi, Esbo, Kyrkslätt, Sjundeå och Lojo. De före detta grannkommuner var Hyvinge landskommun, Lojo landskommun och Nummis och Pusula.
Vichtis är en del av Helsingfors storstadsområde.
Kommunen grundades 1867, de äldsta skriftliga källorna är från 1433. Namnets ursprung är okänt, en teori är det gamla germanska ordet för häxa eller trollkarl (jfr englskans witch), andra teorier är gammelnordiskans vight (helg). Man antar att Vichtis församling grundades år 1507 eftersom då omnämndes sockens första kyrkoherden i skriftliga källor. Omkring den tiden byggdes också den medeltida kyrkan i Vichtis som var helgat åt Heliga Birgitta. Nuförtiden finns bara en ruin kvar av kyrkan. Vichtis kyrka som vi ser idag i kyrkbyn var byggt år 1772.
Vichtis största sjö är Hiidenvesi som tidigare var en havsvik, under lång tid var det en handelsväg till Tavastland. Under dessa tider var Vichtis ett tillhåll för rövare och vikingar, som trodde att det fanns hiisi (en sorts finsk ande) och jättar i området.
Högfors var en del av Vichtis fram till år 1861.
Den första biblioteket i Vichtis grundades 1851 och den första folkskolan 1873.
Sågverken och småindustrin ökade i Vichtis under 1800-talet. År 1845 fanns det fem olika sågverk i Vichtis. En järnväg byggdes mellan två viktiga industribyar Ojakkala och Olkkala år 1912.
Efter Finlands krigsår flyttades många människor som evakuerades från bland annat Karelen till Vichtis.
