Sibbo (Sipoo)
 |
Sibbo kommun ligger endast omkring 15–30 kilometer öster om Helsingfors centrum, men fortlevde länge som en svenskspråkig och starkt jordbruksdominerad kommun. Helsingfors stad äger betydande landområden i Sibbo och krävde 2006 att få införliva delar av Östersundom i västra Sibbo med Helsingfors. Trots att majoriteten av sibboborna häftigt motsatte sig detta och de lagliga grunderna var tvivelaktiga ändrades kommungränsen den 1 januari 2009.
Det tidigare helt svenskspråkiga Sibbo är sedan 1953 en tvåspråkig kommun med (sedan 2003) finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. I början av 1900-talet var de allra flesta av de då drygt 7,000 invånarna svenskspråkiga.
Man har gjort fynd från stenåldern i Sibbo. Från bronsåldern har stenrösen hittats. Den fasta bosättningen härstammar troligen från åren 1000–1200. På den tiden fanns det en fästning och marknadsplats vid mynningen av Sibbo å. Sibbo nämns första gången i ett svenskt dokument från 1352. Svenskar började bosätta sig i området fr.o.m. 1300-talet först i de södra delarna.
På 1600-talet grundades flera herrgårdar, såsom Östersundom, Hitå och Eriksnäs. Sibbo var till en början en kapellförsamling under Borgå, men bildade en självständig församling 1425. På 1600-talet fanns ett salpeterkokeri i socknen, på 1700-talet började man bryta kalk och tillverka tegel. Tegelbruket och kalkbrytningen betjänade främst fästningsbygget Sveaborg. På 1700- och 1800-talen livnärde man sig också på skeppsbyggnad och bondeseglation utöver jordbruket.
