Nationsflagga - Kirgizistans flagga

Kirgizistans flagga är röd och har i mitten en gyllene sol med 40 strålar. Strålarna böjer av medsols på flaggans framsida och motsols på dess baksida. I mitten finns en stiliserad tunduk – taket till en jurta. Flaggan antogs av parlamentet (Jogorku Kenesh) den 3 mars 1992 och har proportionerna 3:5.

Solens 40 strålar som representerar de 40 kirgiziska stammar som enligt traditionen förenades av nationalhjälten Manas. Rött är Manas färg, men refererar också till den gamla sovjetiska flaggan. Det stiliserade emblemet i flaggas mitt står dels för fred och välstånd (solen), och dels för fosterlandet och universum som helhet (jurtan).

Var och en av Kirgizistans provinser (oblastlar) har en egen flagga.

Kirgizistan införlivades med Ryssland under andra halvan av 1800-talet. Efter ryska revolutionen inordnades dagens Kirgizistan under Turkestanska ASSR som en del av Ryska SFSR. Sovjetrepubliken Kirgiziska SSR bildades den 5 december 1936.

Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan. Huvudstad är Bisjkek.

Området införlivades med Tsarryssland 1867 och kom sedan före självständigheten 1991 att vara en delrepublik i Sovjetunionen. Under 1990-talet var landet relativt demokratiskt och stabilt, men tilltagande korruption ledde till den oblodiga Tulpanrevolutionen 2005. Sedan dess har den demokratiska situationen i landet försämrats och oppositionen förtryckts. Sedan den världsomspännande finanskrisen 2008 har mycket av de pengar som skickades hem av kirgiser som arbetat i Ryssland sinat och fattigdomen brett ut sig.