Karta - Maribor

Maribor (tyska: Marburg an der Drau) är Sloveniens näst folkrikaste stad och kommun. Staden ligger i slovenska Steiermark (Štajerska), nära österrikiska gränsen i utkanten av Alperna och genomflytes av floden Drava.

Området runt Maribor har en kontinuerlig bosättningshistoria sedan äldre stenåldern. När romarna intog området var det befolkat av keltiska stammar, vilka med latiniserad kultur fanns kvar när slovenernas slaviskspråkiga förfäder bosatte sig här.

1164 nämns borgen "Marchpurch", från vilken staden som växte fram under borgkullen Piramida fick sitt namn. Staden nämns som marknadsplats 1204 och fick stadsrättigheter 1254.

Maribors judar nämns första gången 1277, men troligen fanns ett judiskt kvarter sedan tidigare i staden. Det judiska stadskvarteret låg vid stadsmurens sydöstra hörn. Det hade en synagoga, en judisk gravplats och en Talmudskola. Talmudisten och Halachaisten Israel Isserlein, på 1400-talet högste rabbin för Steiermark, Kärnten och Krain, föddes i och bodde en stor del av sitt liv i Maribor. Den judiska församlingen var som störst runt 1410, men efter 1450 förändrades förutsättningarna drastiskt. En lågkonjunktur slog hårt mot judiska affärsverksamheter. Ytterligare ett dråpslag kom 1496 när kejsar Maximilian I (tysk-romersk kejsare) utfärdade ett dekret att alla judar måste lämna Steiermark.

Under medeltidens lopp germaniserades stora delar av norra, nu österrikiska, Steiermark språkligen, medan den södra delen förblev övervägande slovenskspråkig. Många borgare i södra Steiermarks städer talade dock tyska och Maribor hade fram till första världskrigets slut, då Österrike-Ungern avträdde merparten av de slovenskspråkiga områdena till det nybildade Jugoslavien, en stor tyskspråkig befolkning. Under mellankrigstiden hade de tyskspråkiga i Slovenien, liksom de slovenskspråkiga i Österrike, en ogynnsam situation för bevarandet av sin språkliga identitet. År 1941 annekterades södra Steiermark av Nazityskland. Under andra världskriget genomförde nazisterna omfattande "germaniseringssprogram" i Slovenien, däribland i Maribor. Slovenskspråkiga deporterades, hamnade i arbetsläger och slovenska barn fördes bort från sina familjer för att uppfostras till "tyskar". Vid krigsslutet 1945, svarade det jugoslaviska kommunistpartiet med att fördriva merparten av den kvarvarande tyskspråkiga historiska minoriteten från Slovenien.

Under den jugoslaviska tiden växte Maribor fram till att bli en av landets viktigaste industristäder, med exempelvis kemisk, elektrisk och metallurgisk industri.