Krim (Autonomous Republic of Crimea)
Halvön omfattar cirka 25 500 kvadratkilometer med omkring 2,3 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Simferopol. Andra större städer är Sevastopol, Kertj, Jevpatorija, Jalta och Feodosija.
Halvön omgärdas i väster och söder av Svarta havet, i öster av Azovska sjön. Den förbinds med fastlandet i norr via ett smalt näs. Landskapet domineras av de ner mot sydkusten brant sluttande Krimbergen i söder, med en bördig kustremsa mellan dem och havet, samt ett flackt stäppland i norr. Krims viktigaste näringar är turismen, i flera badorter på sydkusten, samt jordbruk och industri, med produktion av bland annat vin, frukt och tobak, och därtill järnmalmsbrytning.
Grekiska kolonier grundades på 600-talet f.Kr. på halvöns sydkust och blev grunden för det bosporanska rike som kom att bestå genom antiken. Under medeltiden behärskades norra Krim av olika nomadiska folkslag, medan Bysans av och till var i besittning av kuststäderna. Efter mongolernas ankomst till halvön på 1200-talet upprättades Krimkhanatet, som senare blev en vasallstat under Osmanska riket. De krimska khanerna besegrades på 1700-talet av ryssarna, som tog halvön i besittning. Mellan 1854 och 1856 utkämpades Krimkriget mellan Ryssland och en koalition bestående av Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket.
Efter Sovjetunionens bildande hörde Krim först till den ryska delrepubliken, men halvön, utom Sevastopol, överfördes till Ukrainska SSR 1954 och förblev ukrainskt vid landets självständighet 1991. Halvön har sedan dess politiskt bestått av två delar – den autonoma republiken Krim (med säte i Simferopol) samt det centralstyrda Sevastopol. Ryska federationen hyrde fram till 2014 flottbasen i den senare, i ett 50-årigt avtal som löper ut 2042. Både Sevastopol och Autonoma republiken Krim som kort innan, av det regionala parlamentet i Krim, hade ombildats till Republiken Krim, inlemmades mars 2014 de facto i Ryska federationen, efter militär ockupation från ryska och proryska styrkor och en folkomröstning som internationellt endast accepterats av Ryssland och ett fåtal andra länder.
Det finns flera teorier om etymologin till namnet Krim. Namnet på halvön antas ha kommit från den ort som idag kallas Staryj Krym, "Gamla Krim", vilken var Gyllene hordens huvudort på Krim, och varifrån betydelsen sedan utvidgats till att syfta på hela halvön.
En teori härleder namnet från det turkspråkiga ordet kyrym för "vall" eller "vallgrav", möjligen som en översättning av grekiska τάφρος, "dike", vilket ursprungligen var namnet på Perekop. Vidare tyder Solcati, det italienska namnet för staden Staryj Krym, på en översättning, då det betyder "diken". Namnet kan senare ha förstärkts av grekiska κρημνός, "stup", och/eller arabiska كريم, karim, "generös".
Andra varianter härleder namnet från det mongoliska eller tatariska ordet kerim, "fästning", från krimtatariska qrym, "klippa", eller från namnet på kimmerierna, den folkgrupp som levde på halvön på 700-talet f.Kr. Den nuvarande namnformen qırım kan även översättas som "min kulle" på krimtatariska (qır, "kulle", och suffixet -ım, "min").
Grekerna kallade under antiken Krim för Chersonesos Taurike, "Tauriska halvön", i kortform Tauris eller Taurida, på latin Taurica, vilket gett upphov till namnet Taurien om regionen.