Asjchabad (Ashgabat)
Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan. Den hade 2012 cirka 1 miljon invånare. Asjchabad är beläget i landets södra del, nära bergen som i söder gränsar till Iran. Staden grundades 1818 som en by, och den växte till en regional knutpunkt under den ryska tiden från sent 1800-tal.
Staden är belägen vid oasen Achal Teke i ett stadsdistrikt på provinsnivå, insprängt i provinsen Achal i landets södra del, med foten av bergskedjan Kopet-Dag i söder och med randen av öknen Karakum i norr. Majoriteten av befolkningen är turkmener, med minoriteter ryssar, armenier, perser och uzbeker; till religionen är invånarna främst sunnimuslimer med minoriteter kristna.
Asjchabad producerar textilier, glas, livsmedel och metallprodukter, och har även betydande filmindustri. Staden hyser ett universitet, flera högskolor samt den turkmenska vetenskapsakademin och ökenforskningsinstitut.
Staden är belägen vid oasen Achal Teke i ett stadsdistrikt på provinsnivå, insprängt i provinsen Achal i landets södra del, med foten av bergskedjan Kopet-Dag i söder och med randen av öknen Karakum i norr. Majoriteten av befolkningen är turkmener, med minoriteter ryssar, armenier, perser och uzbeker; till religionen är invånarna främst sunnimuslimer med minoriteter kristna.
Asjchabad producerar textilier, glas, livsmedel och metallprodukter, och har även betydande filmindustri. Staden hyser ett universitet, flera högskolor samt den turkmenska vetenskapsakademin och ökenforskningsinstitut.
Karta - Asjchabad (Ashgabat)
Karta
Land - Turkmenistan
 |
 |
| Turkmenistans flagga | |
Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att kunna exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från de islamiska länderna än från Ryssland.
Valuta / Language
| ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
|---|---|---|---|
| TMT | Turkmenistansk manat (Turkmenistan manat) | m | 2 |
| ISO | Language |
|---|---|
| TK | Turkmeniska (Turkmen language) |
| UZ | Uzbekiska (Uzbek language) |
