Samos (Dimos Samos)
Samos (grekiska: Σάμος) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna. Den är en av landets största och bördigaste öar och ligger vid Mindre Asiens västra kust, söder om Chios, norr om Patmos och Dodekaneserna (Tolvöarna), och väster om udden Mykale (nu Samsun dağı i Turkiet), från vilken den åtskiljs genom ett knappt 2 kilometer brett sund. Ön är 478 km² stor och har 44 100 invånare.
Ön var under den förhistoriska tiden en mäktig stat, speciellt under tyrannen Polykrates hov. När han regerade byggdes bland annat Eupalinos tunnel. Under samma tid föddes Pythagoras, upphovsmannen till Pythagoras sats, på ön. Han har sedermera givit namn åt Pythagorion, en stad som ligger på ön. Dess historia har emellanåt varit krigisk med olika styren och flera sammandrabbningar, tills den i samband med Balkankrigen år 1912 blev en del av Grekland.
Samos tillhör de östegeiska öarna, och ligger således i det Egeiska havet, i den östra delen. Den är en av de grekiska öar som är belägna närmast Turkiet; ön åtskiljs från det turkiska fastlandet av det omkring två kilometer breda Samossundet. Under förhistorisk tid satt Samos ihop med Mindre Asien. Längden på ön är ungefär 43,45 km och bredden är som mest 22,53 km, och arean är 478 km². Arean inkluderar omgivande vatten samt öar som hör till ön: Prassonisi, Daskalio, Diapori, Makronisos, Strogillo, Kasonisi, Aghios Nikolaos, Petrokaravo, Samioupoula och Aghios Ioannis. Ön består övervägande av metamorfa bergarter, bland annat marmor. Den är i öster och väster genomdragen av en bergskedja (i forntiden kallad Ampelos), och består av många berg. Samos har stora nivåskillnader, och är som bergigast i dess mitt, där berget Kerkis (eller Kerketeus) med sin högsta topp Viggla sträcker sig 1 434 meter över havet. Det finns teorier om att öns namn kommer från det feniciska ordet för hög, sama, på grund av berget.
På båda sidor om denna bergskedja, som är en fortsättning på Mykale, utbreder sig vidsträckta slättmarker samt pinjeskogar. Kustzonen växlar mellan klippor och sandstränder. Jorden är fruktbar, och det finns fler träd än vad som är vanligt på grekiska öar, bland annat stora mängder cypressträd som bidrar till att hålla marken fuktig. Framför allt den södra delen är fruktbar, beroende på rena källor och vattendrag. Samos har många små vikar med tillhörande stränder, stränderna är ofta av klapperstenar. Ofta ligger hotellen och tavernorna nära stränderna.
Samos klimat är varmt och fuktigt. Det finns en smärre temperaturskillnad mellan öns olika delar, emedan den norra delen generellt sett har ett svalare klimat än de södra och östra delarna.
Den forna huvudstaden, med samma namn som ön och med borgen Astypalaia och mäktiga hamnanläggningar, låg på sydöstra kusten. Nära staden reste sig ett stort Heratempel, Heraion, som har grävts ut i flera etapper, bland annat av Theodor Wiegand 1910. Den nuvarande huvudstaden Vathy ligger på öns östra del, vid en vik som skär in norrifrån. Förutom Vathy finns två hamnorter, Pythagorion och Karlovasi. Öns chora ligger nordväst om Pythagorion.
Ön var under den förhistoriska tiden en mäktig stat, speciellt under tyrannen Polykrates hov. När han regerade byggdes bland annat Eupalinos tunnel. Under samma tid föddes Pythagoras, upphovsmannen till Pythagoras sats, på ön. Han har sedermera givit namn åt Pythagorion, en stad som ligger på ön. Dess historia har emellanåt varit krigisk med olika styren och flera sammandrabbningar, tills den i samband med Balkankrigen år 1912 blev en del av Grekland.
Samos tillhör de östegeiska öarna, och ligger således i det Egeiska havet, i den östra delen. Den är en av de grekiska öar som är belägna närmast Turkiet; ön åtskiljs från det turkiska fastlandet av det omkring två kilometer breda Samossundet. Under förhistorisk tid satt Samos ihop med Mindre Asien. Längden på ön är ungefär 43,45 km och bredden är som mest 22,53 km, och arean är 478 km². Arean inkluderar omgivande vatten samt öar som hör till ön: Prassonisi, Daskalio, Diapori, Makronisos, Strogillo, Kasonisi, Aghios Nikolaos, Petrokaravo, Samioupoula och Aghios Ioannis. Ön består övervägande av metamorfa bergarter, bland annat marmor. Den är i öster och väster genomdragen av en bergskedja (i forntiden kallad Ampelos), och består av många berg. Samos har stora nivåskillnader, och är som bergigast i dess mitt, där berget Kerkis (eller Kerketeus) med sin högsta topp Viggla sträcker sig 1 434 meter över havet. Det finns teorier om att öns namn kommer från det feniciska ordet för hög, sama, på grund av berget.
På båda sidor om denna bergskedja, som är en fortsättning på Mykale, utbreder sig vidsträckta slättmarker samt pinjeskogar. Kustzonen växlar mellan klippor och sandstränder. Jorden är fruktbar, och det finns fler träd än vad som är vanligt på grekiska öar, bland annat stora mängder cypressträd som bidrar till att hålla marken fuktig. Framför allt den södra delen är fruktbar, beroende på rena källor och vattendrag. Samos har många små vikar med tillhörande stränder, stränderna är ofta av klapperstenar. Ofta ligger hotellen och tavernorna nära stränderna.
Samos klimat är varmt och fuktigt. Det finns en smärre temperaturskillnad mellan öns olika delar, emedan den norra delen generellt sett har ett svalare klimat än de södra och östra delarna.
Den forna huvudstaden, med samma namn som ön och med borgen Astypalaia och mäktiga hamnanläggningar, låg på sydöstra kusten. Nära staden reste sig ett stort Heratempel, Heraion, som har grävts ut i flera etapper, bland annat av Theodor Wiegand 1910. Den nuvarande huvudstaden Vathy ligger på öns östra del, vid en vik som skär in norrifrån. Förutom Vathy finns två hamnorter, Pythagorion och Karlovasi. Öns chora ligger nordväst om Pythagorion.
