Nasaret (Nazareth)
 |
Enligt Nya Testamentets evangelier är Nasaret Jesus hemstad i Galileen. Jesus fosterfar sägs i Matteusevangeliet (2:23) bosätta sig i Nasaret "för att det som sagts genom profeterna skulle uppfyllas: Han skall kallas nasaré". Många pilgrimer vallfärdar, idag som förr, till Nasaret och besöker den plats som utpekas som Josefs och Marias hem och som nu är överbyggd med en väldig basilika. Omkring 500 meter från denna kyrka finns den så kallade Gabriels källa, där Maria sägs ha hämtat vatten efter bebådelsen. Även denna är överbyggd med ett litet kapell. Nasaret började bli en viktig vallfartsort för kristna under 300-talet.
De flesta invånarna i Nasaret är fortfarande palestinier, till skillnad från andra städer inom 1949 års gränser av Israel där den palestinska befolkning blev förflyttad mellan 1948 och 1949 efter Israels erövringar i området. Staden hade år 2005 ca. 64 200 invånare. Majoriteten är araber, och av araberna är nästan 70% muslimer och ca 30% kristna. Detta gör Nasaret till den största arabiska staden i Israel.
Nasaret var bebott redan under antiken, men var då bara en obetydlig by. Det är dock omtvistat huruvida platsen var bebodd omkring tiden för Kristi födelse. Varken Gamla Testamentet eller Talmud nämner Nasaret och det gör inte Josefus heller. Å andra sidan var det många platser som han inte nämnde. Josefus berättar själv i sin självbiografi att det fanns sammanlagt 240 orter i Galileen. För övrigt nämner inte heller Talmud mer än 63 av dem. Att inte bli omnämnd i Talmud var följaktligen ett öde som Nasaret delade med 75 procent av byarna och städerna i Galiléen! Det är knappast något bevis för att Nasaret – och de övriga icke nämnda närmare 200 orterna – inte skulle ha funnits, som hävdas ibland. Däremot visar det att Jesus växte upp i en förhållandevis obetydlig by. Den skulle förmodligen aldrig ha blivit omnämnd i några antika skrifter om det inte varit så att tulltjänstemannen Levi Matteus, Johannes Markus, läkaren Lukas, fiskaren Johannes och hans arbetskamrat Simon (som allesamman var bosatta i Galiléen, bara några mil från den lilla byn Nasaret) blivit övertygade om att Yeshua ben Yosef (Jesus), som hade vuxit upp just i den här bosättningen, var den väntade messias.
Det är också vad som bekräftats av de arkeologiska utgrävningar som gjorts i det moderna Nasaret under överinseende av det Israeliska antikvarieämbetet. De visar att det här området varit bebyggt och bebott liksom att marken brukats ända sedan den mellersta bronsåldern (2000–1500 f Kr). Efter att ha varit obebott under en period några hundra år före vår tideräknings början, befolkades det igen och en ny bebyggelseperiod ägde rum under den hasmoneiska eran (från mitten av 100-talet f Kr).
Eftersom man då, liksom många sekler framåt, byggde husen utan grund och kontinuerligt återanvände gammalt byggmaterial vid nybyggen, har arkeologerna inte kunnat finna det som annars brukar vara de enda återstående spåren av forntida bebyggelse, nämligen husgrunder. Däremot har man funnit en rad vittnesbörd om livet i Nasaret.
