Mecka (Mecca)
Mecka eller Mekka är en stad i Saudiarabien på Arabiska halvön. Den ligger 75 kilometer öster om hamnstaden Jeddah vid Röda havet. I Mecka finns templet Kaba, den heligaste platsen i den islamiska världen, som står på den öppna gården i moskén Masjid al-Haram. Mecka är vallfartsort för muslimska pilgrimer och staden är förbjuden för icke-muslimer att besöka. Staden är huvudstad i provinsen Mecka och har cirka 1,8 miljoner invånare.
Det forna Mecka var en oas vid handelsvägen för rökelse och kryddor från södra Arabiska halvön och som ledde vidare till Egypten med förgreningar såväl till Jeddah som till Persiska viken och Mesopotamien. Platsen utvecklades efter hand under romersk och bysantinsk tid till ett viktigt handels- och religiöst centrum. Klaudius Ptolemaios (omkring 100—170) nämner en stad Makoraba i det inre av Arabiska halvön som länge har ansetts vara staden Mecka. Sedan slutet av 1900-talet har emellertid identifikationen av Makoraba med Mecka ifrågasatts.
Meckas tidiga historia är omdiskuterad. Inga säkra referenser till Mecka i gamla tiders litteratur finns före islams uppkomst. När romarriket tagit kontroll över delar av Hijaz 106 e.Kr. och staden Hegra (Mada’in Saleh) som ligger norr om Mecka beskrevs västra Arabiska halvön detaljerat, bland annat av Prokopius (död omkring 554), utan att nämna varken en handelsplats i eller pilgrimsresor till staden Mecka. Den första icke-muslimska källa som nämner en stad Mecka direkt är en bysantinsk-arabisk krönika 741. Dock placerar krönikan denna stad i Mesopotamien och inte i Hijaz.
År 630 erövrade profeten Muhammed staden med vilken han sedan 622 efter sin utvandring till Medina varit i strid. Kaba, som raserats flera gånger men återuppbyggts under århundradena dessförinnan, restaurerades av Muhammed. Mecka har allt sedan dess varit den islamiska världens centrum. Under hajj samlas här varje år omkring två miljoner muslimer, och muslimer världen över vänder sig alltid mot Mecka när de ber.
Efter att politiskt ha tillhört Osmanska riket gjordes Mecka till huvudstad i det hashimitiska kungariket Hijaz 1916 och erövrades av Ibn Saud 1924. Hijas med de heliga städerna Mecka och Medina införlivades med kungariket Saudiarabien när detta bildades 1932.
Icke-muslimer tillåts inte att komma in i Mecka och besöka den heliga moskén enligt Koranen (9:28). Ett fåtal resande som utgett sig vara muslimer har dock besökt staden, däribland vistades 1814 den schweiziske forskningsresanden Johann Ludwig Burckhardt som pilgrim under namn av schejk Ibrahim i tre månader i Mecka och den brittiske forskningsresanden sir Richard Burton 1853. Burton klädde ut sig till en afghansk pilgrim, vilket han beskriver i sin bok Personal Narrative of a Pilgrimage to Al Madinah and Meccah.
Det forna Mecka var en oas vid handelsvägen för rökelse och kryddor från södra Arabiska halvön och som ledde vidare till Egypten med förgreningar såväl till Jeddah som till Persiska viken och Mesopotamien. Platsen utvecklades efter hand under romersk och bysantinsk tid till ett viktigt handels- och religiöst centrum. Klaudius Ptolemaios (omkring 100—170) nämner en stad Makoraba i det inre av Arabiska halvön som länge har ansetts vara staden Mecka. Sedan slutet av 1900-talet har emellertid identifikationen av Makoraba med Mecka ifrågasatts.
Meckas tidiga historia är omdiskuterad. Inga säkra referenser till Mecka i gamla tiders litteratur finns före islams uppkomst. När romarriket tagit kontroll över delar av Hijaz 106 e.Kr. och staden Hegra (Mada’in Saleh) som ligger norr om Mecka beskrevs västra Arabiska halvön detaljerat, bland annat av Prokopius (död omkring 554), utan att nämna varken en handelsplats i eller pilgrimsresor till staden Mecka. Den första icke-muslimska källa som nämner en stad Mecka direkt är en bysantinsk-arabisk krönika 741. Dock placerar krönikan denna stad i Mesopotamien och inte i Hijaz.
År 630 erövrade profeten Muhammed staden med vilken han sedan 622 efter sin utvandring till Medina varit i strid. Kaba, som raserats flera gånger men återuppbyggts under århundradena dessförinnan, restaurerades av Muhammed. Mecka har allt sedan dess varit den islamiska världens centrum. Under hajj samlas här varje år omkring två miljoner muslimer, och muslimer världen över vänder sig alltid mot Mecka när de ber.
Efter att politiskt ha tillhört Osmanska riket gjordes Mecka till huvudstad i det hashimitiska kungariket Hijaz 1916 och erövrades av Ibn Saud 1924. Hijas med de heliga städerna Mecka och Medina införlivades med kungariket Saudiarabien när detta bildades 1932.
Icke-muslimer tillåts inte att komma in i Mecka och besöka den heliga moskén enligt Koranen (9:28). Ett fåtal resande som utgett sig vara muslimer har dock besökt staden, däribland vistades 1814 den schweiziske forskningsresanden Johann Ludwig Burckhardt som pilgrim under namn av schejk Ibrahim i tre månader i Mecka och den brittiske forskningsresanden sir Richard Burton 1853. Burton klädde ut sig till en afghansk pilgrim, vilket han beskriver i sin bok Personal Narrative of a Pilgrimage to Al Madinah and Meccah.
