Kåge
Kåge är en tätort i Kågedalens distrikt i Skellefteå kommun i norra Västerbotten. Den ligger 13 kilometer norr om Skellefteå tätort, vid Bottenvikskusten och Europaväg 4.
Kåge (Storkåge) är känt sedan 1505, då änkan Gunborg från Stockholm sålde det till prosten herr Andreas i Skellefteå. Herr Andreas hade ett frillobarn, Malin, som ärkebiskop Jacob Ulfsson 1507 lät förklara äkta, varigenom hon fick arvsrätten till Kåge. Hon var gift med Anders Jacobsson från Bureätten, och Kåge blev sålunda deras arvejord. En av deras döttrar Anna Bure gifte sig med kyrkoherden Andreas Olai i Skellefteå, och blev mormor till Johannes Bureus. 1543 fanns elva hemman i Kåge. Byamännen hade dels gemensamt fiskerätt, dels hade Herr Andreas barnbarn eget fiskevatten.
I mitten av 1600-talet fanns planer på att anlägga en stad vid Storkåge. Karl XI, utfärdade också privilegier till den nya staden, som skulle heta Hedvigstad. Planerna ändrades, och istället återuppbyggdes Piteå, ca sju mil längre norrut, som nästan helt brunnit ner något år tidigare. På 1830-talet kom frågan upp på nytt. Lantmätaren Johan Håkansson förordnades att verkställa syn och att rita en karta över området Öhn i Kåge, daterad juli 1841. Kåge ansågs ha en bra hamn, men prosten Nils Nordlander i Skellefteå argumenterade istället att medelpunkten skulle ligga vid kyrkan, och föreslog istället Norrböle by som plats för den nya staden. Länsstyrelsen instämde och Skellefteå blev istället ny stad 1845.
26 november 1937 inrättades Kåge som municipalsamhälle i Skellefteå landskommun. Municipalsamhället upplöstes 1964 och landskommunen tog åter hand om de ärenden som municipalsamhället hade rätt att besluta om. Sedan 1967, då Skellefteå landskommun uppgick i Skellefteå stad (sedermera Skellefteå kommun), har Kåge legat i Skellefteå kommun.
Kåge (Storkåge) är känt sedan 1505, då änkan Gunborg från Stockholm sålde det till prosten herr Andreas i Skellefteå. Herr Andreas hade ett frillobarn, Malin, som ärkebiskop Jacob Ulfsson 1507 lät förklara äkta, varigenom hon fick arvsrätten till Kåge. Hon var gift med Anders Jacobsson från Bureätten, och Kåge blev sålunda deras arvejord. En av deras döttrar Anna Bure gifte sig med kyrkoherden Andreas Olai i Skellefteå, och blev mormor till Johannes Bureus. 1543 fanns elva hemman i Kåge. Byamännen hade dels gemensamt fiskerätt, dels hade Herr Andreas barnbarn eget fiskevatten.
I mitten av 1600-talet fanns planer på att anlägga en stad vid Storkåge. Karl XI, utfärdade också privilegier till den nya staden, som skulle heta Hedvigstad. Planerna ändrades, och istället återuppbyggdes Piteå, ca sju mil längre norrut, som nästan helt brunnit ner något år tidigare. På 1830-talet kom frågan upp på nytt. Lantmätaren Johan Håkansson förordnades att verkställa syn och att rita en karta över området Öhn i Kåge, daterad juli 1841. Kåge ansågs ha en bra hamn, men prosten Nils Nordlander i Skellefteå argumenterade istället att medelpunkten skulle ligga vid kyrkan, och föreslog istället Norrböle by som plats för den nya staden. Länsstyrelsen instämde och Skellefteå blev istället ny stad 1845.
26 november 1937 inrättades Kåge som municipalsamhälle i Skellefteå landskommun. Municipalsamhället upplöstes 1964 och landskommunen tog åter hand om de ärenden som municipalsamhället hade rätt att besluta om. Sedan 1967, då Skellefteå landskommun uppgick i Skellefteå stad (sedermera Skellefteå kommun), har Kåge legat i Skellefteå kommun.
Karta - Kåge
Karta
Land - Sverige
Valuta / Language
ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
---|---|---|---|
SEK | Svensk krona (Swedish krona) | kr | 2 |
ISO | Language |
---|---|
FI | Finska (Finnish language) |
SE | Nordsamiska (Northern Sami) |
SV | Svenska (Swedish language) |