Falun
Faluån rinner rätt igenom staden och delar den i två delar. På den ena sidan (sydväst om ån ) ligger Falu koppargruva, som under många århundraden var en av Sveriges främsta näringsverksamheter. Den sidan kallas därför i folkmun för den gruvliga sidan, då inte mycket växter levde på den av roströken förgiftade marken. På den andra sidan ån (nordost om ån ), dit roströken inte nådde, ligger det ett antal stora och vackra gamla villor och bostadsområden som således kallas den ljuvliga sidan. Falu centrum, som ligger på åns östra sida, består av några gågator med butiker. 1998 erhöll staden utmärkelsen Årets stadskärna.
År 2001 upptogs staden, gruvan och bergsmansbygden till världsarv av FN, vilket betyder att staden är värd att bevara då den anses vara en angelägenhet för hela mänskligheten.
Falun har ett rikt kulturliv med institutioner som Dalarnas museum och Dalateatern liksom fria grupper och aktörer som kulturcentrat Magasinet, Nisserska teatern och festivalerna Folkmusiknatta, Rockstad: Falun och Granny goes street. I Falun finns Högskolan Dalarna, vilket de delar med Borlänge, med sina 18 000 studenter och spetsutbildningen Musikkonservatoriet. Strax utanför stadskärnan ligger riksskidstadion Lugnet där världsmästerskapen i nordisk skidsport flera gånger arrangerats; senast 2015.
Kända varumärken från staden är Falu rödfärg, Falu rågrut, Falu ättika och Falukorv.
Staden Falun har växt upp kring Falu koppargruva och stadens ekonomi var länge helt beroende av kopparutvinningen. Det finns belägg för att verksamhet vid Falu gruva var igång på 1000-talet, men mycket talar för att kopparmalm utvanns i området redan på 700-talet.
Någon bosättning på platsen från denna tid finns dock inte dokumenterad. Området tillhörde ursprungligen Torsångs socken. Kopparbergs kyrka, ursprungligen kallad Mariakyrkan, uppfördes under andra hälften av 1400-talet. Marknader torde tidigt ha hållits i Falun, troligen på Falan eller Gamla och Stora torget. Genom att gruvan fungerade som en särskild jurisdiktion ansågs troligen inte behovet av en stad trängande.
Under 1500– och 1600-talet var kopparutvinningen i Falun en viktig faktor till att Sverige kunde utvecklas till en europeisk stormakt, och i samband med detta började frågan om en stad på platsen bli aktuell. 7 januari 1608 utfärdade Karl IX privilegier för en stad Falun. Någon stad kom dock aldrig att inrättas efter dessa privilegier, även om man samma år lät uppföra ett rådhus. Nya privilegier utfärdades 1624 och den 30 oktober 1641, och det var först med det sista privilegiebrevet som en verklig stad inrättas. Redan 1624 hade dock borgmästare och rådmän utsetts.
Staden var redan då en av Sveriges största. Att Falun blev stad relativt sent berodde i hög grad på motstånd från bergsmännen (dvs de bergsbrukande bönderna). Att en stad verkligen kom till stånd berodde till stora delar på landshövdingen Johan Berendes d.y. idoga arbete.
1761 i juni brann en stor del av den västra och i juli samma år den östra staden. 1842 brann 42 gårdar i den nordöstra delen av staden. Därefter har staden klarat sig från större bränder.
Karta - Falun
Karta
Land - Sverige
Valuta / Language
ISO | Valuta | Symbol | Värdesiffra |
---|---|---|---|
SEK | Svensk krona (Swedish krona) | kr | 2 |
ISO | Language |
---|---|
FI | Finska (Finnish language) |
SE | Nordsamiska (Northern Sami) |
SV | Svenska (Swedish language) |