Drumsö (Lauttasaari)
Drumsö (finska: Lauttasaari) är en ö och en stadsdel i Helsingfors stad, samt del av Drumsö distrikt. Ön har cirka 25 000 invånare, varav 14 procent talar svenska som sitt modersmål. Distriktet och stadsdelen omfattar samma geografiska område. Drumsö har ett gott anseende som bostadsområde med sitt läge invid havet. Västerleden passerar genom Drumsö, som är en av de viktigaste vägarna mellan Helsingfors och Esbo. Kvarnberget är ett berg och en park i stadsdelen.
Ön hörde ursprungligen till Hoplax socken och på ön fanns Drumsö gård, vars karaktärshus ännu står kvar insprängt mellan höghusen, och kan hyras för familjefester. Åren 1920–1946 var Drumsö en del av Hoplax kommun som också bestod av Munksnäs. Hoplax inkorporerades med Helsingfors 1946. Ön ägdes av släkten Tallberg, känd bland annat i olympiska seglingssammanhang. 1935 byggdes en klaffbro från Sundholmen, som tidigare fyllts ut samman med Helsingfors fastland. Några år senare byggdes Jorvasvägen, nuvarande Västerleden (stamväg 51) över vägbankar vidare mot Esbo. Norrut finns en bro för enbart fotgängare och cyklister till Lövö och Granö. Därefter började tät bebyggelse raskt växa upp vid brofästet. Till en början var det mest bostadshus, men småningom uppstod även ett industriområde mot sydsidan av ön kring Hallonnäs, där bl.a. LM Ericssons andra fabrik i Finland byggdes. 1946 inkorporerades ön med Helsingfors.
Redan på 1950-talet uppstod hopplösa trafikstockningar under rusningstid när pendlare från södra Esbo skulle ta sig till och från Helsingfors över denna enda förbindelse. På sextiotalet byggdes Jorvasvägen om till motorvägen västerut, och därmed även en ny bro för enbart motortrafik. Den saknade dock klaff, så den traditionella trafiken med sandskutor till Råholmen upphörde. Den gamla bron byggdes därefter om och breddades, och en tid skeppades ännu kol till Sundholmens kraftverk genom klaffen. Även denna trafik upphörde i början av 2000-talet, då det i berggrunden under Sundholmen sprängts in ett antal enorma förvaringssilon, som fylls med transportör från kajen utanför broarna.
På Enåsen, en sandås mot nordväst, byggdes en hoppbacke för skidentusiaster, och en ishockeyrink nedanför. Hoppbacken försvann efter något decennium. Vid östra stranden verkade paddlingsklubben Drumsö Kanotister och invid Hallonnäs badstrand fanns Drumsö Paddlarklubb, DPK, som fortfarande är verksam i sitt föreningshus. På 1990-talet började de flesta industrierna söka sig utanför staden, och nya bostadsområden byggdes på södra änden av ön.
Ön hörde ursprungligen till Hoplax socken och på ön fanns Drumsö gård, vars karaktärshus ännu står kvar insprängt mellan höghusen, och kan hyras för familjefester. Åren 1920–1946 var Drumsö en del av Hoplax kommun som också bestod av Munksnäs. Hoplax inkorporerades med Helsingfors 1946. Ön ägdes av släkten Tallberg, känd bland annat i olympiska seglingssammanhang. 1935 byggdes en klaffbro från Sundholmen, som tidigare fyllts ut samman med Helsingfors fastland. Några år senare byggdes Jorvasvägen, nuvarande Västerleden (stamväg 51) över vägbankar vidare mot Esbo. Norrut finns en bro för enbart fotgängare och cyklister till Lövö och Granö. Därefter började tät bebyggelse raskt växa upp vid brofästet. Till en början var det mest bostadshus, men småningom uppstod även ett industriområde mot sydsidan av ön kring Hallonnäs, där bl.a. LM Ericssons andra fabrik i Finland byggdes. 1946 inkorporerades ön med Helsingfors.
Redan på 1950-talet uppstod hopplösa trafikstockningar under rusningstid när pendlare från södra Esbo skulle ta sig till och från Helsingfors över denna enda förbindelse. På sextiotalet byggdes Jorvasvägen om till motorvägen västerut, och därmed även en ny bro för enbart motortrafik. Den saknade dock klaff, så den traditionella trafiken med sandskutor till Råholmen upphörde. Den gamla bron byggdes därefter om och breddades, och en tid skeppades ännu kol till Sundholmens kraftverk genom klaffen. Även denna trafik upphörde i början av 2000-talet, då det i berggrunden under Sundholmen sprängts in ett antal enorma förvaringssilon, som fylls med transportör från kajen utanför broarna.
På Enåsen, en sandås mot nordväst, byggdes en hoppbacke för skidentusiaster, och en ishockeyrink nedanför. Hoppbacken försvann efter något decennium. Vid östra stranden verkade paddlingsklubben Drumsö Kanotister och invid Hallonnäs badstrand fanns Drumsö Paddlarklubb, DPK, som fortfarande är verksam i sitt föreningshus. På 1990-talet började de flesta industrierna söka sig utanför staden, och nya bostadsområden byggdes på södra änden av ön.
