Cluj-Napoca (Municipiul Cluj-Napoca)
Cluj-Napoca är den administrativa huvudorten för länet (județet) Cluj, och regionen Transsylvaniens största och Rumäniens näst största stad.
Under Nicolae Ceaușescus tid anlades fabriker, och arbetare tvångsförflyttades till staden som i och med detta förändrades. Ceaușescu lade år 1974 efterleden "-Napoca" till stadens namn Cluj. Ett av de rumänska ölen, Ursus, har en fabrik här.
Under den Rumänska revolutionen 1989 var Cluj-Napoca en av städerna där uppror och demonstrationer förekom – 26 dödades och runt 170 personer sårades under oroligheterna.
Då staden fram till 1920 låg i Ungern fanns där tidigare en stor ungersk befolkning. Denna försvann så gott som helt under sent 1990-tal/tidigt 2000-tal åren då en extremt rumänsk-nationalistisk borgmästare uttryckte att han ville "städa staden från ungrare, zigenare och hundar". Nu är staden till stor del rumänsk. År 2003 eller 2004 avsattes den nationalistiske borgmästaren. Rumänska flaggan pryder fortfarande varje lyktstolpe. Parkbänkarna och gungorna, målade i dess färger, står kvar.
Det högerextrema Storrumänska partiet har sedan dess förlorat borgmästarposten. Den nye borgmästaren gjorde under 2005 några symboliska löften, som till exempel att inte riva statyn av den ungerske kungen Mattias I Corvinus (Mátyás Hunyadi) som står på stadens torg.
Under Nicolae Ceaușescus tid anlades fabriker, och arbetare tvångsförflyttades till staden som i och med detta förändrades. Ceaușescu lade år 1974 efterleden "-Napoca" till stadens namn Cluj. Ett av de rumänska ölen, Ursus, har en fabrik här.
Under den Rumänska revolutionen 1989 var Cluj-Napoca en av städerna där uppror och demonstrationer förekom – 26 dödades och runt 170 personer sårades under oroligheterna.
Då staden fram till 1920 låg i Ungern fanns där tidigare en stor ungersk befolkning. Denna försvann så gott som helt under sent 1990-tal/tidigt 2000-tal åren då en extremt rumänsk-nationalistisk borgmästare uttryckte att han ville "städa staden från ungrare, zigenare och hundar". Nu är staden till stor del rumänsk. År 2003 eller 2004 avsattes den nationalistiske borgmästaren. Rumänska flaggan pryder fortfarande varje lyktstolpe. Parkbänkarna och gungorna, målade i dess färger, står kvar.
Det högerextrema Storrumänska partiet har sedan dess förlorat borgmästarposten. Den nye borgmästaren gjorde under 2005 några symboliska löften, som till exempel att inte riva statyn av den ungerske kungen Mattias I Corvinus (Mátyás Hunyadi) som står på stadens torg.
