Berdjansk (Berdyansk)
 |
 |
Berdjansk är viktig som både hamn- och industristad. Staden har även gjort sig känd som en hälsostad, och dess gyttjebad har till blivit en symbol och en viktig inkomstkälla.
Berdjansk grundades 1827 i samband med anläggandet av flera hamnar för utskeppning av spannmål. Först hette staden Berdy men ändrades efter diskussion till Novo Nogaisk (nya Nogaisk) vilket syftade på att Berdjansk var "den nya" modernare versionen av staden Nogaisk. Nogaisk ligger strax väst om Berdjansk och heter idag Prymorsk. 1835 utnämndes Berdjansk till stad. Stadens namn sedan 1842 härrör från floden Berda som mynnar ut i havet en bit ifrån staden. Det är även denna flodmynning som är upphov till det långa sandnäs som gjort staden lämplig som hamnstad.
Tomlastade skepp som anlöpte staden var ofta barlastade med sand och sten vilket ofta (då oftast vattenbarlast) släpptes överbord. I mitten av 1800-talet ställde myndigheterna som villkor vid bestämning av hamnavgifter att barlast skulle utgöras av sten och lossas iland. Ännu idag är gatunätet närmast hamnen stensatt med sådan sten - ett material som annars knappast förekommer i trakten.
I slutet av 1800-talet anlade konsul James Greeve en fabrik för tillverkning av jordbruksmaskiner (under sovjettiden benämnd Pervomajskij zavod imeni krasnogo lejtenanta Sjmidta, 'Löjtnant Schmidts Pervomajskfabrik'). Fabrikens verksamhet upphörde först i samband med den postsovjetiska privatiseringen.
Tyska arméer ockuperade staden i samband med andra världskriget.
Mellan 1939 och 1958 var staden emellertid känd som Osipenko, det namn som nu används av den närliggande orten Osipenko. Berdjansk är idag en välmående och modern stad med flera inkomstkällor så som hälsoturism och till viss del badturism Större delen av såväl befolkningen i staden som tillresta turister är ryskspråkiga.
